Hur bereder vi väg för Gud i vår värld? Johannes är den hårda profeten som skriker och gormar i öknen, som lever som han lär i enkelhet och radikalitet. Lite för radikal för vår smak va? Att verkligen leva som man lär är ingen lätt sak. Johannes får vara en förebild. Men visst behövs något mer än radikaliteten? Det behövs något att bygga radikaliteten på, att bygga görandet på, en tro.
Jag tror på Jesus Krsitus som kommer till den här världen för att förändra den, för att förnya dess anlete. Jag tror att han vill att vi ska vara radikala men jag tror också att han vill att vi ska fatta egna beslut, förstå själva varför vi väljer det sätt att leva våra liv på som vi gör.
Vi gör det för att världen ska leva. Vi gör det för våra barn och barnbarns skull. Vi gör det för att vi fått en gåva av Gud att förvalta och föra vidare. Vi gör det för att vi längtar efter Guds rike och jesus återkomst.
Hur gör vi? Kanske är det bästa sättet att ställa om själva, att våga och orka välja det alternativa? Kanske ska vi inte i första hand som Johannes skrika och gorma utan istället göra?
Jag tror att det finns behov av uppvaknade i vår värld, mitt i klimatkris och ekonomisk kris (som ju hör ihop) behövs de som skäller på oss. Men det räcker ju liksom inte, jag måste ju själv, i mitt inre, förstå vad det handlar om.
Jag behöver utsätta mig för att se framtiden i vitögat och verkligen se hur det ser ut i vår värld. Jag behöver tränas i att bli känslig för jordens tillstånd och andra människors verklighet.
Kanske kan advent få vara den tid då jag övar mig i detta?
Kanske är det det som är att bereda väg för Gud?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar