Änglar i kapellet!

Idag har vi haft julpyssel på S:t Sigfrids folkhögskola. Jag tänkte jag skulle ha något roligt för eleverna i kapellet och tänkte då att det borde vara något kristligt. Det här med tomtar är ju fint men jag bestämde mig för änglar. Tänkte på änglakören som berättar för herdarna om att Jesus fötts.
Så, vi gjorde änglar att hänga i julgranen, tre varianter, pyssligt värre.
Det blev en fin stund med musik i högtalarna, tända ljus och trevliga elever som pysslade med änglar. En del av skolans muslimska elever kom också och vi konstaterade att det ju berättas om änglar också i Koranen. Några elever satte sig och läste i biblar efter att de pysslat klart. Det blev en intressant rörelse i rummet. Alla förstod att de fanns i en kyrka men vi gjorde något annat än firade gudstjänst, eller var det en slags gudstjänst det var frågan om?
Nu har vi fina änglar i adventsgranen i kapellet och en hel del elever har änglar med sig hem att smycka med. Det känns fint.

Förord till min bok

Har ju utlovat att jag här på denna blogg ska publicera utdrag ur min bok. Tänkte det kunde vara passande att börja med förordet. Stefan Edman är en god broder i detta arbete och jag är verkligen tacksam för att han tog sig tid att skriva förordet till min bok. Jag hade Stefan som lärare en gång i tiden då jag gick på S:t Sigfrids folkhögskola, sedan har jag läst alla hans böcker och han är verkligen en inspiratör!

Håll till godo.

Förord

Håller vi på att knuffa Moder Jord över stupet – och därmed även oss

själva?

Alltfler forskare menar att mänskligheten kan komma att överskrida de

yttersta gränserna för vad planetens ekosystem tål. Klimatförändringarna

är en av påfrestningarna, den kanske allvarligaste.

Men det finns fler hot även om de inte just nu diskuteras särskilt mycket

i media: Havens ytvatten har blivit 25 procent surare på 200 år. Kvävebalansen

är störd. Den biologiska mångfalden utarmas. När forskarna

vill ge oss en helhetsbild påminner de om att cirka 60 procent av jordens

ekosystemtjänster är överutnyttjade: Naturens egen vattenrening, åkerjordarnas

produktionskraft, pollinationen av nyttoväxter som till 80 procent

svarar för vår föda. Eller uttryckt på annat sätt: Sista kvartalet konsumerar

vi på kredit, och skickar notan till kommande generationer.

Världen har dock vaknat till insikt om denna gigantiska utmaning mot

vår överlevnad. FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 blev historisk. Då

lanserades ”hållbar utveckling”, begreppet som knöt samman miljöutmaningarna

med kampen mot fattigdom och för rättvisa och ett gott liv åt

alla människor.

En del positivt har också hänt: På tjugo år har barnadödligheten minskat

med 30 procent och antalet väpnade konflikter med 40 procent. Medellivslängden

ökar, hundratals miljoner har lyfts ur fattigdom och förnedring.

Och ozonskiktet håller långsamt på att bygga upp sig självt, sedan vi

slutat släppa ut de allra värsta kemikalierna som förstörde det.

Men utvecklingen mot en mer hållbar värld går ändå på tok för långsamt.

Vilka storpolitiska beslut krävs? Kan vi som enskilda påverka skeendet

genom förändrad livsstil? Kan världens kyrkor göra skillnad? Och

vilken pådrivande roll borde vi i Svenska kyrkan spela?

Magnus P Wåhlin visar i den här innehållsrika och engagerande skriften

vad som står på spel. Han tror på det radikala evangeliets förlösande

handling. Ingående granskar han centrala kristna begrepp och gör upp

med traditioner och bibeltolkningar som gör oss trångbröstade och passiva

snarare än vidsynta, hoppfulla och beredda till uppbrott och förnyelse.

Bibelsamtalsplan och andra praktiska upplägg finns också med i boken.

Jag känner Magnus starka patos och hans erfarenhet som präst och

miljösamordnare. Därför hoppas och tror jag att han får många läsare!

kraft och pläderar kraftfullt för en ekoteologi som driver oss alla ut i

Stefan Edman

Biolog, författare

Hemma från Västerås

Det var verkligen  en rik dag igår! Jag fick lyssna på Kåre Olsson som menar att vi behöver en ny förståelse av vad det innebär att vara människa för att vi ska kunna leva på ett rimligt sätt. Utmanande och tydligt. Sedan Kerstin Bergmans Mater-ialism, ett feministiskt perspektiv som talar mot trancendens och för immanens, mycket bra och användbart anser jag. Joel Ludvigsson berättade om sin kommande avhandling i kristen Luthersk etik och han tydliggjorde gränser och definitioner som man ju måste då man ska skriva akademiskt. Per Larsson presenterade sin bok "Skapelsens frälsning" en bok jag verkligen rekommenderar och som jag använt i min egen bok. Det var jag som fick sista ordet i att presentera min bok "En annan värld är möjlig!" Det var kul att få göra det i detta gäng. Jag fick också kloka synpunkter från flera, inte minst från Henrik Grape och Biskop Thomas. Kul att Thomas låter oss samlas i biskopsgården i Västerås och att han kallar oss till detta nätverk.
Denna gång var vi 18 personer som samlats från Luleå i norr till Lund i söder.

Nu blir nästa sak en samling på Rättviks stiftsgård 14-15/1 2011 och det kan bli intressant. Kolla in stiftsgårdens hemsida för mer information, dagarna är öppna för alla intresserade.

Vi hoppas sedan kunna ha en ekoteologisk verkstad på S:t Sigfrids folkhögskola i september eller oktober. Biskop Thomas har lovat kalla oss samman igen i tidig september. Hoppas att vi kan vara ännu flera då.

Uppfylld av allt detta goda försökte jag sedan ta mig hem via tåg vilket ju var svårt. I Norrköping väntade buss till Alvesta och sedan Taxi men jag hade tur för det kom ett tåg i Alvesta som jag hoppade på, sedan taxi hem, landade vid midnatt, bara tre timmar försenad.
Blir lika förvånad varje år att SJ och Trafikverket inte klarar detta, antagligen lika förvånad som de blir av att vi har vinter i Sverige, faktiskt varje år!

Sysslar du med ekoteologi? Ta kontakt så att du kan få inbjudan till nätverksträffarna!

Ekoteologiskt nätverk i Västerås

Idag samlas vi hos biskop Thomas. 18 ekoteologer av olika slag. Vi ska prata om vad vi kan göra tillsammans och vad var och en av oss skrivit eller gjort på annat håll.
Det ska bli kul! Folk från Luleå till Lund reser hit idag.
Jag återkommer efter dagens övnionga rom vad som framkom.
Hälsningar från ett vintrigt Västerås.

Keps i kyrkan?

Får man ha keps på sig i kyrkan? Den frågan ställde vi oss, några som arbetar på folkhögskolan.
Det var efter att musiklinjen skulle spela i en kyrka och killarna hade klätt sig fina, tyckte de, och ett par av dem hade keps på sig. Detta kunde inte tolereras av den lokala prästen.
Nu lät vi dem sitta kvar.
Sitter vördnaden för Gud i en keps?
Har inte modet ändrat sig så att keps inte längre primärt är utomhusplagg utan en asseccoar som vilken som helst?
Vi skriver om detta i senaste Kyrkans tidning. Vi hoppas på svar! Finns det hållbara teologiska argument för att inte ha huvudbonad på sig om man är man i kyrkan? Vi tror det är kotym och hyfs det handlar om och då handlar det om en förlegad syn på hyfs och kotym anser vi.
Vad tycker du?
Kan man som kille be till Gud i kyrkan även om man har keps på?
En del anser att vi träffar Gud i kyrkan och då ska man ta av kepsen, men om det är det finaste jag har att ta på mig då? Jag tror nog att Gud är i kyrkan också, men även annorstädes.

Pressträff och release 19 november kl. 13.30, välkommen!

Nu har vi bestämt datum för release av min bok. Vi bjuder in till pressträff den 19/11 kl. 13.30 på S:t Sigfrids folkhögskola. Det ska bli riktigt roligt att få se boken i färdigt skick. Det är ju min första egna bok! Jag har tidigare varit med och skrivit i andra publikationer och också varit redaktör för en ekologisk postilla som Växjö stift gav ut för några år sedan, men detta är alltså min första egna bok.
Alla som vill är förstås välkomna till releasen och pressträffen! Jag kommer där att berätta om boken och också påstå att det just nu är jordens överlevnad som är den viktigaste teologiska och religiösa frågan. Den överskuggar allt annat just nu!

Nu närmar det sig!

Har haft den stora glädjen att få ta emot ett bidrag från ärkebiskopen som gör det möjligt att trycka min bok. Det känns riktigt bra att det nu närmar sig. Har fått läsa korrektur och det ser fint ut, tycker jag. Dessutom har omslaget formgivits och även det ser riktigt bra ut. Det är trevligt att samarbeta med Ordbruket, det blir bra!
Nu får vi planera för att ha en liten release-träff på S:t Sigfrids folkhögskola och bjuda in media förstås, vi får väl se  om någon kommer.
Boken kan nog gå i tryck redan nästa vecka så lagom till jag är tillbaka från semestern kan det nog ske.
Vi tar familjen till Gran Canaria på höstlovet. Sol och bad och lata dagar förstås, det känns  underbart att få komma iväg. Jag har varit borta mycket denna höst så det känns gött att få vara med familjen en hel vecka.
I måndags kom jag hem från en vecka i Oxford där vi studerat deras koncept Living Faith for the Future, som är riktigt bra! Kolla gärna in deras sajt på www.oxford.anglican.org och klicka på Living Faith. Där finns massor av bar och spännande material!

Mässa i kapellet

Nu är mässan i kapellet över. Det var najs. Nu är jag liksom skolpräst på riktigt. Man bad för mig med handpåläggning och det kändes riktigt bra. Vi fick också be för en kvinna som reser till Tanzania i morgon som volontär i sex månader. Också det kändes bra. Jag fick predika om änglar och kampen mot ondskan. Visst känns väl klimatet i vår värld ganska kallt? Trots klimatkrisen! Men det verkar som om många onda krafter vädrar morgonluft, vi får in partier i parlamenten runt om i Europa som känns unkna och bruna. Hur kommer det sig att det sammanfaller? På vilket sätt har människor i Europa fått nog? Är det en misslyckad integrationspolitik? Att människor saknar arbete eller utbildning? Eller är det verkligen en rädsla för eller till och med ett hat mot andra folkraser? Hur skapas motrörelsen? Eva Brunne visade vägen genom sin predikan som fick Sverigedemokraterna att lämna Storkyrkan. Det var bra och modigt gjort. De som kritiserar henne, också från de demokratiska partierna, hänger upp sig på att hon hänvisade till demonstrationen på Sergels torg som de flesta verkar mena var en vänsterextremistisk demonstration. Men var det verkligen det? Jag var inte där så jag vet inte. I alla demonstrationer verkar det finnas nötter som skriver konstiga plakat som att Åkesson bör utvisas och så vidare. Nu blev ju Åkesson upprörd över detta och kände sig väl utpekad. Men pekar inte hans parti ut en massa andra som inte borde få finnas i Sverige? Var finns Åkessons logik?

Det var gött att få predika en stund och att få förmedla Guds förlåtelse och celebrera mässan.
Sedan blev det kaffe och tårta, inte dumt det heller!

Predikotankar för morgondagen.

Ska predika på veckomässan på Kronoberg i morgon. Jag älskar verkligen kapellet på folkhögskolan. Känns som om en gammal dröm gått i uppfyllelse då jag nu får vara skolpräst där.
Men predikat har jag ju inte gjort på mycket länge.
Fastnade för Mikael Mogrens tankar i senaste Kyrkans tidning. Han talar dels om att vi kanske snarare bör fokusera på hur vi kan vara änglar för varandra och dels om  hårdare tide ri Europa då rasister kommit in i olika parlament. Han menar alltså att vi snarare bör tala om att vara som änglar än att gå in på om änglar verkligen finns. Jag vet faktiskt inte om jag tror på änglar. Måste man det? Tänker att änglar alltid är de som kommer med de goda nyheterna. Gabriel som berättade för Maria, ängeln som berättade för herdarna osv.
Änglarna väljer alltid den goda sidan i kampen mot ondskan. Väljer vi alltid den goda sidan? Nej, det vet vi ju att vi inte gör. Tack gode Gud för nåden! Jag pratade om detta då jag var i Borås idag. Vi väljer ju fel vareviga dag, vi väljer fel också för att vi måste, vi sitter fast i orättfärdiga system som suger ut vår jord, vi lever över jordens resurser som finns tillgängliga för oss.
Änglarna är kämpar i kampen mot det onda. Hur kan vi bli kämpar i den kampen?
Ett sätt kunde vara att söndra oss ur det rådande systemet, ur det rådande ekonomiska paradigmet. Men hur gör man det? Jobba, bo och äta måste man ju? Hur kan kyrkan vara en altenativ kultur som pekar på möjligheterna? Vårt budskap är ju så radiaklt! Har du två skjortor så ge den ena till den som ingen har. Om nån tvingar dig att gå en mil i hans tjänst så gå två eller mer. Radikalare än så blir det ju inte. Och alldeles omöjligt säger vi. Men är det verkligen omöjligt?

Borås, Borås!

Borås var riktigt trevligt. Jag fick i två timmar tala ekoteologi inför 100 personer. Dessvärre blev det inte mycket dialog eftersom jag hade för mycket att berätta, att jag aldrig lär mig. Kändes dock gott att ha ögonkontakt med många som log och nickade och samtalen i pauserna var väldigt positiva. Kanske har jag kommit något viktigt på spåren? Fick göra lite reklam för min bok också förstås! Den ska vara klar i slutet av månaden men kan redan nu beställas på http://www.ordbruket.se/
Ambitionen har varit att göra en biblisk ekoteologi för Svenska kyrkan men jag tror den kan användas även i andra samfund. Det är min förhoppning i alla fall. På den här sidan kommer jag framöver att publicera utdrag ur boken för att fler ska kunna läsa och inspireras. Kanske kan det till och med bli en diskussion av det hela. Jag menar att vi behöver göra mer teologi i Svenska kyrkan och ekoteologi är den viktigaste teologin just nu.
AMbitionen med boken är att den ska vara lättillgänglig och även med fördel kunna läsas i grupp. Därför är priset satt till låga 100:- för att församlingar och andra grupper ska kunna köpa in flera böcker så att kunskapen kan delas.
Jag ser fram emot att få publicera ekoteologiska tankar på denna blogg.

Biskopssoppan

Ansvarsnämnden har beslutat att Sven Thidevall får behålla kragen. Konstigt tycker jag. Jag menar att han genom sitt sätt att agera allvarligt skadat Svenska kyrkan. Ska inte sådant märkas? Nu valsas det dessutom vidare om några tusenlappar i hyra. När toppskiktet i vilken organisation som helst inte klarar av att reda ut det finansiella skapas misstroende. Ska biskopen som tjänar mer än de flesta slippa betala det vi alla gör varje månad, det vill säga hyran?

Frälsningen

Jag undrar om det finns individuell frälsning så som kyrkan framställt den.
Kan bara jag frälsas om jag har rätt relation med Gud? Vad innebär den frälsningen i så fall?
Jag tänker att Paulus i Romarbrevet 8: 21-22 vill säga något viktigt. Att frälsningen är till för hela Skapelsen.
Då tänker jag att det blir problem, kan jag frälsas om jag inte har rätt relation till skapelsen? Kan jag frälsas trots att jag bedriver rovdrift på den övriga skapelsen genom mitt sätt att leva? Eller är det så med frälsningen att den sker den dagen Jesus kommer åter och återupprättar alla relationer, till mig själv, till Gud och till skapelsen.
Vad tror ni?

Bok om ekoteologi

Har nyss läst ut Per Larssons "Skapelsens frälsning. Ekoteologi i miljö- och klimathotens tid."
Har läst den för andra gången nu då jag ska recensera den för Svensk kyrkotidning. Det är en bra bok som ger en redig grund för kristet skapelseengagemang. Den är biblisk vilket är en fördel, det finns fortfarande alltför många som anser att kristen tro och bibel inte har med miljöengagemang att göra. Inget kan vara mer felaktigt! Bibeln är full av berättelser om hur Skapelsen måste förvaltas och det på ett klokt sätt.
Läs boken vet ja!