Guds rike är nära! En predikan.

På söndag, den andra advent handlar texterna om att Guds rike är nära. Det har det varit i mer än 2000 år nu, för jag tänker att Guds rike alltid är nära, det gäller för oss att upptäcka det bara. Jag tror att när Jesus för 2000 år sedan talade om att Guds rike var nära ja då var det lika nära som det alltid har varit. För vad handlar Guds rike om egentligen? Enligt Mika handlar Guds rike om att det skall skipas rätt, svärden ska bli plogbillar, spjuten vingårdsknivar, ingen ska kriga mer, var och en ska kunna känna sig trygg. Där har vi alltså Guds rike lite smidigt förpackat. Ganska självklara saker, det är så vi vill ha det förstås, eller hur? Då ser vi väl helt enkelt till att det blir så.

Vi har en Gud som intresserar sig för det enkla och lättförståeliga. Vi har en Gud som inte trasslar till det i onödan, som vill att vi alla skall förstå hans idé med sin värld så att vi tillsammans kan förverkliga den. Så, låt oss helt enkelt sätta igång!

Genom hela vår kristna historia har teologer och andra försökt göra tron svårare än vad den egentligen är. Det hela är egentligen mycket enkelt: ”Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd och ingen skall hota honom.” Den lilla meningen i Mikas bok förklarar liksom allt. För det första, vi ska kunna sitta, livet är inte bara slit och släp utan också vila och Gud ger ju oss sabbaten, vilodagen just för att vi ska kunna lugna ner oss ibland. Livet går inte ut på att jaga ihjäl oss själva efter rikedomar och mer och mer och mer. Vi ska sitta under vår vinstock, vi ska själva äga och odla, inte bara vår dryck utan också med fikonträdet vår mat. Alltså en möjlighet att få äta och dricka, det mest basala, det är en mänsklig rättighet. Vi vet att jordens rikedomar räcker åt alla om de delas rättvist. Och jag tror på en mer lokal matproduktion och det verkar Mika också göra. Sista delen av meningen är viktig: ”ingen skall hota honom”, vi har rätt att leva i trygghet. Vi får vila, äta och dricka och dessutom vara trygga. Det är detta som är Guds rike, en värld där saker och ting fungerar. Och jag tänker mig att när vi sitter där under fikonträdet får vi tänka på Gud och tacka Gud för allt gott Gud ger oss. Där får vi känna frid.

I nattvarden, denna enkla ritual som Jesus lämnar till oss att fira för att minnas honom där finns detta mysterium som egentligen är så enkelt: alla får äta och dricka och känna frid och vara ohotade. 

Jag är tacksam för att vi har en enkel Gud som gillar enkla saker, kristen tro är inte avancerad, svår, märklig, den är enkel.

Enkelheten är vad adventsfastan handlar om, att söka Gud i det enkla, i det avskalade, i det som ges oss gratis. Tack Gud!

Förhandlingar pågår i Durban!

Just nu pågår klimatförhandlingarna i Durban i Sydafrika. I P1 kan man idag få veta att just Sydafrika som är värd för klimatförhandlingarna nu investerar stort i kolkraftverk och att kolet är en mycket viktig del i den sydafrikanska ekonomin.
Världsbanken dit också svenska skattepengar går lånar pengar till Sydafrika för att bygga nya kolkraftverk.
Man skulle kanske kunna tro att koldioxidutsläppen i världen minskar men faktum är att de ökar, varje år! Med minst 4% om året ökar världens utsläpp trots alla de åtgärder som gjorts i en del länder. Visst ökar också vår befolkning men nu krävs krafttag för att minska utsläppen. Vill vi ha en värld där våra barn och barnbarn kan leva goda liv? Jag vill det och jag är övertygad om att du också vill det.
Alltså måste vi nu, vi som bor i Sverige kraftfullt påverka våra politiker. Skriv brev till miljöministern! Tala med dina lokala politiker om vad de tänker göra nu och i den närmsta framtiden.
Visst är det bra att vi alla till mans och kvinns sorterar sopor, använder lågenergilampor och på alla sätt försöker minska vår påverkan men det som nu krävs är stora, radikala politiska beslut! Och våra politiker kommer inte att våga fatta dessa viktiga beslut om inte vi medborgare berättar för dem hur vi vill ha det.
Låt oss alla så fort som möjligt låta vår röst bli hörd!

Sv. Psalm 793: "Ett enat folk på väg. Ett enat folk med samma mål. Guds rike är på väg."

Guds skapelse förminskas!

Jorden är full av vackra arter, både djur och växter. Jag tänker att det är

så Gud vill ha det. Gud skapade allt det som finns av arter på jorden men
nu riskerar människans härjningar att göra att allt fler arter får svårare att
överleva. Idag hotas en femtedel av jordens däggdjursarter av utrotning.

I den rödlista som görs av IUCN, internationella naturvårdsunionen visar

att 20 procent av världens 5 500 kända däggdjur är utrotningshotade. 76

däggdjur har redan försvunnit för alltid, 188 arter är akut hotade, 448

starkt hotade och 505 arter är sårbara. I hela listan finns idag 44 838 arter

av olika slag och av dessa är 3 246 akut hotade. I den senaste svenska

listan från 2005 anses 1 664 arter vara akut hotade.

I en undersökning gjord av ett forskarteam i Leeds 2004 undersöktes

1 103 djur och växtarter och hur dessa kan klara en klimatförändring

fram till 2050. Man valde arter i olika miljöer och miljöerna man valde ut

täcker tillsammans 20 procent av jordens yta. Man kom fram till att vid

den temperaturökning vi måste räkna med (0,8 till 1,7 grader) kommer 18

procent av de utvalda arterna att dö ut. Vid en temperaturökning på 1,8

till 2 grader kommer en fjärdedel att dö ut och blir temperaturökningen
högre kommer mer än en tredjedel att försvinna.

Detta är verkligen dystra utsikter och även om urvalet är litet säger det något om magnituden i

de förändringar vi nu ser.

Om vi tror att det finns ett sammanhang mellan allt som sker på vår

jord, och det gör jag, förstår vi att det som nu sker när arter försvinner kan

komma att påverka jordens olika system på sätt vi inte kan överblicka.

Varje art som försvinner är inte bara en sorg för att det förminskar Guds

skapelse, det är också ett hot inför framtiden. Den världsbild som säger

att allt hänger samman och är beroende av varandra ser varje utdöd art

som en självstympning.

Det som är allra tydligast just nu är de snabba och stora förändringarna

som äger rum i Arktis. Där finns också några av de djur som är allra kärast

för oss människor. Isbjörnarna har redan fått svårt att klara sig med

allt för tunna isar på sommarhalvåret. Men problemen i Arktis gäller inte

bara isbjörnarna, även vikare och valrossar får det svårt. Egentligen kommer

ju hela näringsnätverket att förändras när temperaturerna stiger och

isen minskar. Beräkningar visar att om jorden som helhet får en temperaturökning

på två grader kommer Arktis att få en ökning på mellan 3,2

grader och 6,6 grader. Temperaturförändringen i Arktis blir alltså större än
i övriga världen vilket kommer att ställa till det rejält för ekosystemen.

På svensk mark har Isabella Lövin väckt uppmärksamhet med sin bok Tyst hav.

I den har hon bland annat visat hur ålen är i det närmaste utrotningshotad.

2003 var inflödet av glasål från Sargassohavet till Europa

nere i mindre än en procent jämfört med 1980. Trots detta har ännu cirka

25 000 fiskare i Europa ålen som huvudsaklig inkomstkälla!

Snacka om att sticka huvudet i sanden och vägra se verkligheten! Världens fiskeflotta

är en del av problemet då vi talar om att fiskearter och andra marina arter

är på väg att dö ut. Ändå får världens samlade fiskeflotta årligen 27 miljarder

dollar i statliga stöd det det är inte klokt!

Orsakerna till att Guds Skapelse förminskas är naturligtvis många. Klimatförändringen

är en av dessa men också spridningen av gifter, städernas

utbredning och människans rovdrift på olika bestånd bidrar starkt till

att olika arter inte kan överleva.

Ny kurs på S:t Sigfrida folkhögskola i vår!

Här kan ni läsa om den nya kursen. Mer information: www.sigfrid.se

Trons konsekvenser

1 termin - våren 2012

Kursen vänder sig till dig som under en termin vill fördjupa dig i din kristna tro och vad denna kan få för konsekvenser i ditt liv och i världens liv. Kursen vill lyfta fram aktuella samhällsfrågor i ett kristet perspektiv och peka på den kristna tron som en inspiration till handling. Vad innebär det egentligen att försöka leva som man lär? Vad säger kristen tro om vårt ansvar för oss själva, varandra och den värld Gud skapat? Huvudfokus i kursen ligger på bibelstudium, ekoteologi och socialt arbete.

Syfte Kursen har som syfte att ge den studerande: En grundläggande kännedom om bibelns texter som kan leda till handling. Möjlighet till fördjupning och reflektion över den egna tron och vad den kan leda till. En möjlighet att göra skillnad för andra genom praktiskt arbete. Mer om kursen Kursen löper över en termin på S:t Sigfrids folkhögskola. Vi rekommenderar att du bor på skolan för att ha möjlighet att utanför lektionstid diskutera med dina kurskamrater. I kursen ingår också ansvar för morgonböner och torsdagsmässor och ett boende på skolan underlättar deltagandet i dessa. En dag i veckan utför du volontärarbete i en församling eller annan social verksamhet i Växjö kommun. Detta arbete skall redovisas i en skriftlig rapport vid terminens slut. Några dagar under terminen beger vi oss på hajk i naturen och dessutom ingår några dagars retreat i kursen. Tillfällen för fördjupning och påfyllnad. Kursansvarig Magnus P. Wåhlin Stiftsadjunkt och skolpräst. Tidigare miljöhandläggare och internationell sekreterare i Växjö stift. Författare till boken ”En annan värld är möjlig. Teologi i klimatkrisens tid.” Långvarigt engagemang i scoutrörelsen, fredsrörelsen och miljöpolitik.

Ekonomisk teori, ideologiskt fri?

Det hävdas ofta att ekonomisk teori är fri från värderingar, den är en slags vetenskap som inte skall sammanblandas med åsikter och ideologi. Hur kan det komma sig att vi gått på den konstiga idén? Den mesta vetenskapen är ju åsikter, eller hur? Det finns ju till och med naturvetare som ifrågasätter Newtons rörelselag exempelvis. Visserligen är de inte många men de finns. Det verkar som om det finns ännu färre människor som ifrågasätter den neoklassiska ekonomiska teorin, den som Smith är ”skyldig” till och som menar att vi alla egentligen är egoister. Är det verkligen sant? Många av dagens ekonomer presenterar den marknadsliberalistiska teorin, inte som en teori utan som fakta om hur marknaden faktiskt fungerar. I den ekonomiska kris världen befinner sig i just nu känns det ganska lätt att konstatera att den teorin inte stämde. Alltså, om bara marknaden får vara fri kommer den att reglera sig själv, de galnaste riskkapitalisterna kommer att försvinna av sig själva och så får vi alla en sund ekonomi att leva i. Tycker du att det verkar stämma? Jag tycker inte det. All ekonomisk teori är gjord av människor och baserad på antaganden och prioriteringar som reflekterar moraliska överväganden värdesystem, det finns inget sådant som en värderingsfri ekonomisk modell.

Det som är trist i den ekonomiska ”vetenskapen” är att man verkar bortse från i vilken kontext Smith talade om att vi människor handlar efter egenintresset. Smith skriver en bok om moral där han betonar att människor har en naturlig lag som innebär att de tar ansvar för sig själva, familjen, samhället och nationen. När vi handlar i egenintresset gör vi det med ett antal moraliska överväganden, människan är en empatisk varelse, enligt Smith, och kommer alltså att bete sig på marknaden utifrån en empatisk horisont. Detta behöver vi lägga till så att vi inte missförstår den gode Smith. Smith skulle alltså inte själv hålla med om att det ekonomiska system som bygger på hans teorier skulle vara fria från ideologi eller moral. I stället är det så att Smith´s idéer om ekonomi förutsätter en moralisk ram, en ideologi, utan den faller också hans ekonomiska idéer platt. Dessvärre har de flesta ekonomer av den fria marknadsekonomiska skolan inte läst hans teorier om moral. ”Rational Choice Theory” som är den teori som utgår från att vi människor är varelser som bara söker ett enda mål: subjektiv tillfredsställelse, verkar inte riktigt stämma. Vi ska också komma ihåg att ”mainstream” ekonomisk teori utgår ifrån att det är individuella behov som skall tillfredsställas. När vi ser på detta i förhållande till Smith verkar det inte hålla streck, man kan inte bygga en ekonomisk teori på Smith och hävda att systemet inte rymmer moral och känslor, då gör man våld på Smith.

Marknaden har blivit Gud.

Marknaden har blivit Gud i vår värld. De termer ekonomer och analytiker använder om marknaden är det språk som en gång bara användes om Gud. Marknaden är allvetande, marknaden är allsmäktig, marknaden är allestädes närvarande. Eftersom marknaden vet bäst bör den få fungera efter sina egna principer med minimal inblandning av individer, vars kunskap ofrånkomligen är begränsad. Marknadsfundamentalismen har blivit den nya tidens ortodoxi.

Konsumismens ideologi har försnävat våra föreställningar på ett sätt som aldrig förr. Vi har fastnat i berättelser om produkter och vad de kan göra med oss och för oss och därmed glömt bort alla de andra berättelserna. Vi har glömt berättelserna i bibeln om ett annat sätt att se på ekonomi, berättelserna om den gode samariern, om manna i öknen, bröden och fiskarna och det profetiska kallet för sabbat och jubelår.

Klyftorna växer!

Under lång tid har vi sett en tendens i vår värld att klyftorna mellan de rikaste och de fattiga växer. Inte minst vill Occupy Wall Street peka på detta faktum. Enligt dagens New York Times har det nu i USA blivit tydligt att medelklassen minskar i antal och att låginkomsttagarna blir fler. I en undersökning genomförd av Stanford University i 117 av USA:s största städer visas att 44 % av amerikanerna lever i medelklassområden 2007 mot 65 % år 1970. Det har blivit färre och färre människor i mitten helt enkelt. Fler och fler rika människor väljer att isolera sig i förorter utan beblandning med andra. Detta leder till minskad vilja till allmänna investeringar i skolor, parker, sjukhusvård med mera. Man har blivit alienerad från det liv som andra lever. Skillnaden mellan hur fattiga och rika barn klarar den amerikanska skolans nationella prov har ökat med 40 % sedan 1970, de fattiga barnen klarar sig alltså 40 % sämre nu. Bara sedan 1990 har skillnaden mellan de som klarar college eller inte ökat med 50 %, många från fattiga familjer klarar inte college och det kommer att påverka deras framtida inkomster så klart.
Ett tydligt exempel på hur klyftorna växer är att på Wal-Mart där de fattiga och låginkomsttagarna handlar eftersom det är billigast där har kunderna i år skurit ner på mjölk och kött eftersom dessa varor ökat i pris. Samtidigt rapporterar Saks på femte avenyn, där de rika handlar, att fler betalar fullpris för designade skor och kläder. Nog känns det som om världen blivit tokig!

---

Fem punkter som borde styra oss

Rebecca M. Blank som är professor i Public Policy vid University of Michigan har formulerat fem viktiga teologiska ståndpunkter som hon menar bör styra kristna människors sätt att arbeta i det offentliga livet vilket inkluderar vårt ekonomiska handlande. De kan synas lätta att acceptera och att följa men det blir svårt när vi ska ta ställning till dessa fem punkter i varje enskilt beslut och val vi gör men jag tror verkligen att världen skulle vara en bättre plats om vi gjorde det. Ståndpunkterna är dessa:

1. Kristna skall bry sig om andra. Inte bara egenintresset ska styra våra val och beslut. Vi behöver på ett genuint sätt bry oss om välbefinnandet hos andra även när deras intressen är annorlunda än våra egna.

2. Den ”nästa” som vi kristna skall bry oss om behöver definieras brett och vitt. Att svara på frågan: Vem är min nästa? är inte lätt. Vår nästa är inte bara de som talar som vi, som ser ut som vi eller som delar samma nationella, kulturella eller religiösa gemenskaper.

3. Värderingar och val spelar roll. Vår kristna tro ger oss riktlinjer för hur vi ska bete oss. Vissa önskningar är mindre värda än andra och vissa handlingar är viktigare än andra. Inte alla personliga önskningar skall tillfredsställas och inte alla val är önskvärda. Vår kristna tro går emot den liberalism som menar att var och en måste få bestämma vad som är bra för dem utan någon hänsyn till gemensamma intressen.

4. Vi ska bry oss om mer än det materiella. Som kristna skall vi bry oss om också vår spiritualitet och dess hälsa. Även om det materiella inte är ont i sig kan det få oss att fokusera på att bygga rikedomar istället för att söka Guds rike. Vi ska inte använda rikedomar för att mäta mänskligt värde. Materiella rikedomar kan användas för goda eller onda saker, de ska användas för att tjäna Gud och vår nästa.

5. Vi ska särskilt bry oss om de fattiga. Vi ska bjuda in dem som lever på marginalen av våra gemenskaper. Jesus säger oss att vi kommer att dömas efter hur vi behandlar de fattiga. Visst är vi alla fattiga på olika sätt, men nu menar jag de som är fattiga i den bemärkelsen att de ekonomiskt eller socialt lever i marginalen.

Det bästa vore förstås om alla följde dessa riktlinjer. Men som kristna har vi fått ett budskap genom bibeln och där finns allt detta med. Kallar vi oss kristna kommer vi inte undan dessa fem punkter. Jag tror nog vi skulle kunna vaska fram liknande punkter frå exempelvis Koranen och andra religioners heliga skrifter. Det är en bra idé att göra det. Själv koncentrerar jag mig på det som är kristet.

Vad tror ni? Kan vi införa dessa riktlinjer, sätta upp dem på kylskåpet, ha dem på ett kort i plånboken så att vi ser dem varje gång vi ska handla?

Vad har teologi med ekonomi att göra?

Nog kunde man väl få ha sin tro ifred! Inte ska väl tron politiseras, va? Ska min personliga trosövertygelse nu plötsligt ha med praktiska och världsliga saker att göra? Jag kan förstå den typen av invändningar. Det finns något skönt och tryggt med att min kristna tro liksom ligger utanför det vardagliga och praktiska, att det tillhör en annan sfär på något vis. När jag sätter mig i kyrkan och tänder ett ljus, ber, eller bara sitter i tystnad, då är det som om tiden står stilla, då störs jag inte av allt utanför. Kan jag inte få ha det så? Kanske kunde vi trycka upp pins där det står: ”Rör inte min tro!”
Jag tror på att pröva sig fram, på debatt och diskussion, jag tror till och med på att provocera ibland, kanske kan man då ta ett hopp framåt? Visst finns det risker när man påstår att teologi, tro och politik, ekonomi har med varandra att göra, jag inser det. Hinkelammert säger något klokt tycker jag: ”Ingenting kan göras utan risk, inte ens att gå i kloster – där förvisso många förlorat sin tro.” Jesus kommer inte till jorden för att vi ska få lugn och ro och kunna sitta i vackra kyrkor och be och meditera. Jesus kommer till jorden för att tända en eld!
När vi ska fundera teologiskt på ekonomi behöver vi påminna oss om att bibeln alltid tar ställning för de fattiga (läs några profeter så får du se!). Kyrkor runt om i världen har därför i alla tider arbetat med de fattiga på olika sätt för att lindra deras lidande. Ofta har det blivit en slags välgörenhetskyrka, som gjort fina saker men inte förändrat situationen. Vi behöver inse att kristen tro är politisk och biblisk politik tar alltid ställning för den fattiggjorda och utanförställde. Notera att jag använder dessa ord, för det är ingen naturlag att fattiga skall finnas, det är vårt system som gör att människor hamnar utanför, vi kan ha andra system som är bättre och det är vad biblisk politik handlar om. När kyrkan arbetar med de fattiga, som hon skall göra och som hon är kallad till, kommer hon att stöta på orättvisor. Det är ju liksom roten till det onda. Om vi då inte vill vara en välgörenhetskyrka behöver vi fundera över hur vi kan påverka de orättfärdiga mönster som skapar orättvisa och sedan faktiskt göra något åt det. Då blir det politik förstås. Vi måste som kyrka utmana alla politiker att arbeta för rättvisa och minskade klyftor. Kanske någon säger att det är partipolitik, men då svarar jag att det är biblisk politik. Den känner inga partigränser, om moderater och vänsterpartister vill vara med att göra verklighet av den bibliska politiken är de välkomna! Allt som vi gör för att komma närmre Gudsriket tas emot med tacksamhet!
Att vara kristen och söka den kristna vägen innebär att vara andlig, att söka med hela sig det som Gud vill. Spiritualitet eller andlighet är inte primärt en aktivitet som är fokuserad på mig själv utan på andra som är i nöd. Andlighet är inte en stilla ensam övning på min kammare utan snarare en inställning till livet där intresset för mig själv förvandlas till att istället vara aktiv för andras välbefinnande, att nå de som marginaliserats in i livet igen.
 Jag läste en rolig historia i The Poverty & Justice Bible som jag gärna vill dela med er för den säger något om hur det går till också i många församlingar i Sverige. Det var en kristen församlingsledare som stötte på en person som uppfunnit en introduktionskurs till kristen tro. - Så vad handlar din kurs om egentligen?, frågade församlingsledaren. – Åh, den handlar om grunderna i kristen tro helt enkelt, blev svaret. – Så du menar att den handlar om att bry sig om de fattiga, de sjuka, de som drabbats av HIV och AIDS och de bortstötta i vår värld? Sådana saker? – Nej, nej, kom svaret. Inte sådant, bara grunderna. Här blir det tydligt anser jag att vi kristna oftast sysslat med sådant som bibeln inte alltid är så upptagen med. Bibeln är full av berättelser om hur vi ska agera i förhållande till de fattiga, de sjuka, änkan, de faderlösa och så vidare. Det går inte att komma undan och undvika att detta är ett av de tydligaste dragen i bibeln. När man läser i The Poverty & Justice Bible blir det tydligt. Där har man med en orange överstrykningspenna markerat alla avsnitt i bibeln som handlar om de fattiga och om ekonomi och rättvisa. Inte många av bibelns sidor är utan överstrykningar!

---

Rökfritt i offentliga miljöer.

Jag har länge retat mig på att folk röker obehindrat på tågstationer och vid busshållsplatser. Där måste man ju stå ibland och det är inte alltid lätt att undvika röken. Här i New York förbjuds nu rökning på tunnelbanans perronger. Jag hoppas vi snart får se liknande beslut i Sverige.
Min far har allvarlig KOL och själv har jag en 25%-ig risk att drabbas av samma öde, det är nämligen ärftligt det där. Jag tänker att alla asmatiker, KOL-drabbade och andra som har svårt med andningen skulle uppskatta ett förbud i offentliga miljöer.
Det är en mänsklig rättighet, anser jag, att kunna andas ren luft. Rökning är en detalj i den stora bilden men också en miljöfråga.
Det skulle behövas särskilda inrutade rökplatser i offentliga miljöer så att vi andra slapp den skadliga röken!

Vägra shopping?

Läser i dagens The New York Times att en del amerikaner nu protesterar mot att rean efter Thanksgiving på Black Friday börjar allt tidigare. Förra året gicks det över en gräns då en del öppnade redan vid midnatt, ja några faktiskt kl. 22 på självaste Thanksgiving.
Hela artikelns utgångspunkt är egentligen att folk borde få vara hemma och fira Thanksgiving tillsammans. Dels de som ska stå i affärerna men även shopparna själva. Jag tänker att det är väl bara att stanna hemma då, men då kan man ju missa en bra deal. Man blir lite matt.
Det som är kul är att det nu finns människor runt om i USA, detta "genomshoppiserade" samhälle, som tänker vägra handla mitt i natten utan lungt och fint fira med familjen.
Detta liknar väl vart vi är på väg i Sverige. Det som hette Annandagsrean är väl nu en juldagsrea och tidigare och tidigare öppnar butikerna. Det skulle vara bra om vi i år lät bli mellandagsrean helt och hållet, tycker jag. Kan vi vara överens om det?
För helt ärligt, hur mycket av det som köps de dagarna måste vi verkligen ha?
I artikeln finns en hänvisning till Occupy Wall Street och kanske är det så att den där lilla tappra skaran nu påverkar mycket mer än man kunde tro. Än är det inte sagt att det blir någon märkbar avmattning av shoppandet på Black Friday, det ska bli spännande att se.
Vi lever mitt i en ekonomisk kris som gör de fattiga fattigare och överlag shoppar vi som aldrig förr. När ska det mattas, när har vi fått nog?

Franz J Hinkelammert - en spännande teolog!

Franz J. Hinkelammert är en viktig befrielseteolog som bland annat verkat vid DEI (Departmento Ecuménico de Investigaciones) i San José, Costa Rica. Han har i sin bok The Ideological Weapons of Death (1986) analyserat Marx´s teorier om fetischism och jag tror att det kan vara en god hjälp för oss när vi funderar över det ekonomiska system världen befinner sig i. Handeln med varor som den nya tiden fört med sig innebär en uppdelning av arbete, ingen kan längre ha en helhetsöverblick på hur saker och ting produceras, vem som producerar, under vilka villkor och hur varorna hittar fram till konsumenterna. Vi har hamnat i ett system som är oöverblickbart och därmed också mystifieras, vi fyller saker, varor, med olika trosföreställningar som inte behöver ha med verkligheten att göra. På detta sätt menar Marx att vi hamnar i en ekonomisk mystifiering. Genom uppdelningen av arbetet klarar vi inte längre att ta ansvar för våra handlingar, vi ser bara vår del av produktionen, inte andras. Eftersom de flesta är anställda har vi ställt oss under någon annan som bestämmer spelreglerna för produktionen vilket till slut leder till att vi inte vill eller kan ta ansvar ens för det vi själva producerar. Jag tror att vi här har en viktig insikt då vi ser hur de flesta av oss beter oss på ”marknaden” idag. Vi handlar varor men vi ställer få frågor. De flesta verkar ha gett upp och handlar det som är billigast eller snyggast, det är bäst att inte veta att barnens gymnastikskor tillverkats av ett litet barn i Pakistan som inte får gå i skolan och inte äta sig mätt. I stället blir Nike skorna en fetisch, vi fyller de med andra värden såsom frihet, styrka och skönhet. Fast egentligen pratar vi bara om ett par gymnastikskor, lite tyg och lite plast med en logga på. Alla de varor vi omger oss med har blivit fetischer, vi handskas med dem som om vi handskades med något verkligt viktigt. Ja, prylar kan till och med för en del stilla den existentiella ångesten många bär på i vår diversifierade värld.

---

Vad är marknaden?

Läser i The New York Times att Berlusconi nu tvingats att avgå. Men enligt tidningen beror det inte på alla sexskandaler, påstådd korruption eller något av allt det andra Berlusconi anklagats för. Nej det är marknaden som tvingar honom att avgå.
Hmm, marknaden, vem eller vad är det nu igen? Inga namn nämns i bladet, bara detta: marknaden.
När man säger så kan man ju komma undan med vad som helst egentligen, för vem ska kunna kolla upp om det verkligen var marknaden som framtvingade hans avgång? Vem ska man fråga? Ska man fråga Wall Street? Vem är det i så fall? Jag trodde det var en gata i NY. Eller ska vi fråga börsen? Och vem är då det, vem har telefonnumret till marknaden? Till Wall Street? Till börsen?
Jag blir mer och mer bekymrad över vårt språkbruk när det handlar om marknaden. För det säger något om vad vi tror och tänker. Marknaden verkar vara någon slags storhet som har makt över våra liv. Ja, till och med Berlusconis avgång styr den över.
Vi har landat i någon slags marknadsfundamentalism, där inget av det marnaden säger kan kritiseras eller undersökas, det ska bara tas för en sanning.
Vill vi ha det så?

Kan occupanterna inspirera andra?

Läser i dagens New York Times att occupanterna i Zuccotti Park tydligen inspirerar fackförbunden i USA. Det är ju så att Occupy Wall Street spritt sig vida omkring i USA och även Europa så det är inte bara de i NY som inspirerar.
Flera stora fackförbund uttalar sig i dag i NYT och menar att occupanterna säger det som de vill ha sagt. Att de funnit nya vägar och ett språk som går att kommunicera med andra. Detta är ju toppen för fackförbunden i USA som sovit ganska gott de senaste åren och inte riktigt vetat hur de ska kunna angripa girigheten och roffarmentaliteten bland ägarna till de företag där deras medlemmar är anställda.
Jag hoppas verkligen att detta kan vara ett sätt att få amerikanerna på fötter och kräva ett rättvisare samhälle. 2010 uppgick siffran fattiga i USA till 49.3 miljoner personer. Det är ju faktiskt ganska många. Att som Occupy Wall Street-rörelsen tala om att vi är de 99% av befolkningen som vill ha ett mer rättvist samhälle är en bra slogan och nu verkar alltså fackförbunden haka på.
Kommer vi att se samma utveckling i Sverige? Jag hoppas det för jag tror att även hos oss behöver klyftorna minska.
Så även om jag fortfarande är kritisk till vad denna nya rörelse kommer att betyda märks alltså nu något positivt i det att den kan påverka andra, mer stabila rörelser att våga ta steget ut och säga ifrån.

Ockupanterna i Zuccotti Park

Jag blev inspirerad när jag första gången läste om Occupy Wall Street och tänkte att nu händer det något spännande äntligen. Kampanjen har spridit sig över världen och jag tror det är bra. Det som är bra i kråksången är just detta att rådande ekonomiska system ifrågasätts, det gillar jag. Man menar att det inte är rimligt att klyftorna är så stora som de är i samhället samt att bankerna håvar in storvisnter utan att deras små kunder kan påverka. Vi sitter alla fast i banksystemet som verkar vara värsta krämarbranchen.
Nåväl så långt allt väl. Eller?
När jag idag besökte Zuccotti Park kunde jag inte annat än bli besviken. Dels är ju "parken" en liten pluttyta precis bredvid Ground Zero. I New Yorkbors ögon är den kanske stor, de är ju vana vid trängsel men jag tyckte den var futtig. På denna lilla yta står tält väldigt tätt, de som är där är en skara smutsiga individer. Jag vet inte vad det är för folk egentligen men det finns plakat om de mest skilda saker och den ena tokigheten efter den andra. Vad är det man vill egentligen?
Nu har man ju bestämt sig för att inte ha någon ledare och alla beslut skall helst tas i konsensus bland de kanske 2-300 inblandade. Det verkar gå trögt.
I söndagens New York Times kan man få veta att det tog några timmar innan man bestämt sig för att skaffa nya tält, fullständig demokrati är svåra saker.
I parken finns många trasiga människor och en och annan missbrukare också vad jag kunde se. Hur blir man en kraft att räkna med? Vill man det? Vilken förändring är det man vill uppnå? Vem vet?
Ja, besviken blev jag och förbryllad. Jag hade tänkt intervjua några personer och ha med det i min nästa bok som ska handla om ekonomi, det är ju därför jag är här i NY just nu men jag lyckades inte hitta någon som jag blev sugen på att intervjua. Det kanske säger mer om mig än om dem, jag vet faktiskt inte. Jag ska göra ett nytt försök en förmiddag längre fram och se om jag lyckas bättre då.
Är det någon som vet hur man kan tolka denna märklighet med Occupy Wall Street?

Min bok

Har fått frågor om hur man lättast hittar min bok "En annan värld är möjlig! Teologi i klimatkrisens tid."

Den beaställs lättast via www.ordbruket.se och kostar endast 100:-

God läsning tillönskas!

Fria Tidningen

Läser dagens Fria Tidningen och slås av hur bra jag tycker den är. Jag har länge väntat på en annan röst i debatten. Jag har varit fast med den mörkblåa Smålandsposten allt för länge. Försökte sedan med Växjöbladet/Kronobergaren som bara kommer på fredagar och är en sorglig historia.
Det verkar svårt med papperstidningar idag med all konkurrens med internet. Jag tillhör det gamla gardet som vill hålla något i handen vid frukostbordet.
Så har jag haft DN ganska länge fred-sön och det har ibland varit bra men ack så fast den är i konsumtionssamhällets normer.
Så pröva gärna Fria Tidningen vet jag!
(Nej, jag är inte en betald marknadsförare)