Fasta?

Vad ska man ha fastan till egentligen? Har varit hemma och jobbat idag och tankarna flyger ibland. Visst handlar det om att avstå, men är det bara det? Att avstå för att kunna fokusera? Att se riktigt på sig själv och omvärlden, är det detta man kan ha fastan till?
Fastnade på applesidan och dreglade över Ipad 2 och Mac air.... Jo, jag känner mig själv och vet att  jag är pryltokig. Att skriva bok om hållbarhet och hålla föredrag om detta och samtidigt vara pryltokig, går det ihop?
Nä, det gör ju inte det. Och är det inte denna dubbla natur de flesta av oss dras med? Är det detta vi behöver få syn på i fastan? Jag tror det. Vi behöver se riktigt, utan skygglappar vilka vi är och i vilket sammanhang vi står. Kanske förändrar vi inte oss själva direkt men vi har fått syn på något viktigt som kanske kan gro i oss?
Jag känner att denna fasta gärna får innebära ett mer naket seende av vem jag är. Kanske hänger det samman med att jag just fyllt 40, då började jag fundera på vem jag är och vad jag gör.
Hur kan man orka förändra ett beteende? Vad krävs för att det ska ske? Det är ju just detta det handlar om när vi talar om klimatkrisen också. Vi behöver förändra vårt sätt att leva. Jag vill tro att det kan leda till andra goda saker förutom att jorden överlever. Kanske kan vi finna tillbaka till ett rimligare sätt att leva?
Fastan får vara en tid då jag inte bara ser på mig själv utan också en tid där jag orkar och vågar ta in världen och allt det som bryter ner och förstör i den. In på bara skinnet behöver jag känna vad andra känner, kanske är det först då mitt sätt att leva kan förändras?
Jag hoppas på en fasta med fördjupning och klarsyn men också ödmjukhet och försoning med mig själv och med världen.
På tal om föredrag om hållbarhet fick jag nyss ett trevligt samtal om att medverka vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg 14 maj, kul!