Jag undrar om det finns individuell frälsning så som kyrkan framställt den.
Kan bara jag frälsas om jag har rätt relation med Gud? Vad innebär den frälsningen i så fall?
Jag tänker att Paulus i Romarbrevet 8: 21-22 vill säga något viktigt. Att frälsningen är till för hela Skapelsen.
Då tänker jag att det blir problem, kan jag frälsas om jag inte har rätt relation till skapelsen? Kan jag frälsas trots att jag bedriver rovdrift på den övriga skapelsen genom mitt sätt att leva? Eller är det så med frälsningen att den sker den dagen Jesus kommer åter och återupprättar alla relationer, till mig själv, till Gud och till skapelsen.
Vad tror ni?
Mest om ekoteologi och mina tankar om den. Men också mycket annat om kyrka och tro. Och allt mellan himmel och jord.
torsdag 30 september 2010
onsdag 29 september 2010
Bok om ekoteologi
Har nyss läst ut Per Larssons "Skapelsens frälsning. Ekoteologi i miljö- och klimathotens tid."
Har läst den för andra gången nu då jag ska recensera den för Svensk kyrkotidning. Det är en bra bok som ger en redig grund för kristet skapelseengagemang. Den är biblisk vilket är en fördel, det finns fortfarande alltför många som anser att kristen tro och bibel inte har med miljöengagemang att göra. Inget kan vara mer felaktigt! Bibeln är full av berättelser om hur Skapelsen måste förvaltas och det på ett klokt sätt.
Läs boken vet ja!
Har läst den för andra gången nu då jag ska recensera den för Svensk kyrkotidning. Det är en bra bok som ger en redig grund för kristet skapelseengagemang. Den är biblisk vilket är en fördel, det finns fortfarande alltför många som anser att kristen tro och bibel inte har med miljöengagemang att göra. Inget kan vara mer felaktigt! Bibeln är full av berättelser om hur Skapelsen måste förvaltas och det på ett klokt sätt.
Läs boken vet ja!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)